Att vandra behöver inte vara svårt eller tungt – Jörgen Johansson ger sina bästa tips!

Jörgen Johansson är för många känd som författaren till boken Vandra Fjäderlätt och har de senaste decennierna velat utmana de normer runt packning som pumpas ut av de stora friluftskedjorna. Han har sedan länge ett hjärta till Jokkmokk och Jokkmokksfjällen och jobbade för länge sedan med Peter Segerström i ett projekt i Jåhkågasska sameby då de studerade rovdjursdödade renkalvar. Att tänka över sin packning, men att inte göra det så komplicerat är något Jörgen talar varmt om.

Jörgen, varför ska man ha lättare packning?

– En del av min mission är att avdramatisera och förenkla. Det behöver inte vara så tungt, besvärligt och farligt att bege sig ut i naturen. Ibland svarar jag lite raljerande på frågan ’varför är min packning så tung?’ att det beror på att den är fylld av rädsla – En stor del av marknadsföringen handlar om att man spelar på osäkerhet och rädsla. Lite överdrivet, men jag tycker att branschen gör sig själv en otjänst,menar Jörgen.

I boken Vandra fjäderlätt så myntar du begreppet ”tre för tre”. Vad innebär det?

– De tre tyngsta sakerna som är grunden i packningen är ryggsäck, tält och sovsäck – att såga av skaftet på tandborsten är löjligt, men på de tre stora kan man tillsammans spara flera kilon och när man sparat kilon, kan man sen gå över till de saker man kan spara hekton på.

– Det är utifrån det tänkandet som jag myntade uttrycket ”tre för tre”. Att de tre stora komponenterna i packningen inte bör väga mer än tre kilo tillsammans – då har man lagt grunden till en lätt packning,säger Jörgen och fortsätter:

– En del reagerar på det och tänker, hur ska det gå. Sen förklarar jag att det inte är så märkvärdigt och idag inte ens så extremt – det finns de som ligger under 2 kg för de tre stora. Det kräver bara lite mer eftertanke, men ser man på vanliga fjällpackningar så är det inte ovanligt att de tre stora väger sju, åtta eller nio kilo och då blir en vandring som skulle kunna vara lättsam och njutningsfull istället för de flesta en ansträngning,menar Jörgen.

Ryggsäcken är ofta den tyngsta prylen man har med sig och det kan skilja åtskilliga kilon för samma volym mellan olika modeller:

– Under en månadslång vandring genom Brookes Range i Alaska använde jag en ryggsäck på sjuttio liter som väger ett kilo tom och om jag klarar av en sådan långvandring i Alaska med den ryggsäcken, så är en slutsats att i princip ingen behöver en tyngre ryggsäck för exempelvis en vandring längs Kungsleden – ändå väger de flesta storsäljarna i butikerna över tre kilo.

Du vandrar själv nästan uteslutande i väldigt lätta och låga skor. Vad säger du till de som säger att man behöver rejäla kängor?

– Jag brukar säga, ”tag vad du har”. Man behöver inte köpa dyra och tunga kängor eller kevlarförstärkta byxor för en vanlig, enkel vandring. Ofta är det inte så farligt att bli blöt om fötterna och känner man att man blir kall så finns det vattentäta sockar.

– Det viktigaste är dock att man inte har för tunga skor eller kängor. Det är fem gånger så energikrävande att bära något på fötterna, som att bära det på ryggen.

Jörgen tar en kort paus och fortsätter sedan:

– Så oavsett vad man väljer så finns det vits att välja det lättaste som gör jobbet och funkar.

– Om jag skulle gå en längre tur i Jokkmokksfjällen, skulle jag aldrig välja ett par gore-texkängor för rätt snabbt kommer de bli blöta och i fält kommer det vara svårt att torka upp dem. Går man kortare sträckor och dagsturer med möjlighet att torka emellanåt, så är det ju en annan sak, tycker Jörgen.

Inom friluftsvärlden blir det ofta intensiva diskussioner mellan de som strävar att packa lätt och de som tycker att lättpackarna utsätter sig för risker och att man behöver rejäla tält och rejäla kängor. Jörgen menar att det är viktigt att förstå att det finns olika drivkrafter hos olika typer av vandrare.

– När jag pratar lättpackning och vandring så tycker jag det är viktigt att beskriva vilken typ av vandrare man är. Är man lägervandrare eller långvandrare? Det påverkar ju såklart de prioriteringar man gör. I den ena änden har man långvandrare som kanske går Pacific Crest Trail från Mexiko till Kanada och som vandrar långa sträckor varje dag – då är det väldigt viktigt att minska ner packningens vikt så mycket som möjligt.

– Den andra extremen är ju de som vandrar korta sträckor och har med sig rejält tält och kanske grill och god mat – då är upplevelsen kanske snarare att mysa runt brasan och njuta av stillheten.

– Och det ena är ju inte mer rätt än det andra utan handlar ju om vad olika människor prioriterar för olika upplevelser. Problemen uppstår när lägervandraren ska tala om för långvandraren vad den ska ha för utrustning eller när långvandraren ska berätta för lägervandraren vad som är bäst.

– Sen har vi mellanskiktet där de flesta befinner sig, men som bara får kunskapen om vad lägervandraren har – för det är den bilden som ofta förmedlas hos de flesta friluftsbutikerna, menar Jörgen och fortsätter:

– Och det är här jag känner att jag vill förmedla att det finns alternativ som är lättare och som ändå innebär att du är lika torr, varm och säker. Sen om man själv väljer att bära tungt så är det ju upp till dig själv, men det är ett val man gör.

Men vad säger du till de som tycker att du utsätter dig för en massa onödiga risker med så lätt packning?

– Grejen är ju att det där beror på. Om du ska göra en vintertur genom Sarek så behöver du ett rejält tält för konsekvenserna om det fallerar kan vara stora, men om man huvudsakligen vandrar sommartid i skogsterräng och längs leder, så klarar man sig med betydligt enklare tält, menar Jörgen.

– När det gäller tält brukar jag rekommendera att se det ur två dimensioner. Ska du använda det sommar eller vintertid samt ska du använda det i skogen eller på kalfjället. Många traditionella svenska tält har ju varit tält anpassade för vinterbruk på kalfjäll och det blir overkill för den som ska vandra en enklare vandring sommartid i skog eller längs en led, säger Jörgen och fortsätter:

– Säkerhet är ju dessutom något relativt och paradoxalt nog så kan allt för många ”hängslen- och livremmar” innebära att du utsätter dig för tunga belastningar och får problem med leder eller orken. De flesta vanliga vandrare har ju inte nyss muckat från fallskärmsjägarna utan är kanske lite halvt otränade med några kilos övervikt, skrattar Jörgen.

– Lättare prylar har dock ibland inte lika lång livstid, men hur länge ska de behöva hålla? Och vad är det värsta som kan hända om något fallerar? Vad händer om jag får en reva på mina lätta regnbyxor eller en reva i tältgolvet? Mja, inte så mycket. Då tejpar jag. 

– Sen är det ju en sak för de som jobbar ute dagligen. Om jag skulle jobba ute flera månader per år, så skulle jag nog också köra med kevlarförstärkta brallor, men de allra flesta som vandrar kanske en eller två veckor per år klarar sig med betydligt enklare. Sen kanske de ändå väljer något annat, men det är inget de flesta behöver, menar Jörgen.

Friluftsaktiviteter och uteliv har ju blivit alltmer populärt, hur har branschen påverkats tycker du?

– Friluftstillverkarna har i allt högre grad blivit även modemärken och många tillverkare drivs kanske snarare av modemarknaden än av ren funktion – för att raljera lite så har många av de stora märkena blivit klädesmärken som har några ryggsäckar som marknadsföringsgimmicks för att skilja sig från H&M, menar Jörgen.

– Då högaktar jag företag som till exempel Hilleberg som tidigt bestämde sig för att vara ”the tentmaker”, bara hålla på med tält men bli väldigt bra på det. De har ju de senaste åren också börjat komma med lättare tält.

– För att konkludera lite så krångla inte till det – det behöver inte vara farligt att bege sig ut i naturen. Du kanske redan har en gammal ryggsäck, det fungerar med enklare byxor och regnkläder och du behöver inte tunga kängor. Gör gärna dagsturer och njut av naturen. Om du sen planerar längre övernattningsturer så finns det kilon att spara på de tre stora – ryggsäck, tält och sovsäck, tycker Jörgen.

Jokkmokk är ju landets mest högalpina kommun med stora områden skyddad natur – vad betyder Jokkmokksfjällen för dig?

– Det är ju mina favoritområden i de svenska fjällen. Sarek och Badjelánnda är oslagbara och som sörlänning har jag varit mycket i Jokkmokk och jobbade som sagt en sommar med Jåhkågasska sameby. Första gången jag kom till Kvikkjokk var 1972 och när vi svängde av på väg upp mot Kvikkjokk och såg avståndet på vägskylten, så insåg jag hur stora områdena egentligen är, tycker Jörgen.

– Sarek är ett fantastiskt område och mitt favoritområde i de svenska fjällen, men jag brukar också ta det som exempel när jag pratar lättpackning för under vandringen i Brooks Range i Alaska, vandrade jag genom Arctic National Wildlife Refuge som är fyrtio gånger så stort som Sarek – det sätter lite perspektiv på storleken, men också på det går utmärkt med lätta grejer – jag lever ju än, avslutar Jörgen med ett skratt.

Toppbild: Jörgen Johansson på vandring i Njoatsosvágge i Sarek