Kompassen är utlagd på kartan över Padjelantaleden med alla sina vackra men ack så tungvrickande namn, som Sjnjuvtjudis, Njierek och Gievgessuoloj. Vad betyder de lulesamiska namnen och går det alls att lära sig tyda naturen, enbart med hjälp av dem?
För att till fullo förstå de samiska ortnamnen bör man kanske vara professor i samiska språk, eller något ditåt, för att alls kunna hålla ordning på alla nord-, lule-, ume- och sydsamiska ordens betydelser. Men det går trots allt att lära sig några vanligt återkommande ord som kan ge en liten hint om vad som döljer sig bakom nästa krök.
Vi startar i Váisáluokta i norr, där Padjelantaleden börjar eller slutar, beroende på hur man ser det. Här ligger ett sameviste med samma namn, men du kommer troligtvis aldrig att höra någon som vistas där att säga annat än Váisá. Kanske är förklaringen att ordet luokta betyder”vik” och eftersom ingen har sin renskötarstuga i viken utan på torra land är tillägget luokta inget att orda om. Detsamma gäller för platser som Staloluokta och Saltoluokta som därför kort och gott kallas Stalo och Salto.
Om man startar sin vandring i Änonjalmme kan det vara kul att veta att njalmme betyder älvmynning vilket precis är fallet. Härifrån rinner älven Vuojatädno ut från Áhkajávvre, som egentligen är ett uppdämt 6 mil långt vattenmagasin uppströms Suorvadammen och kraftverket Vietas. Här fanns ursprungligen fem stora sjöar, varav en var Áhkajávvre som fått sitt namn av det mäktiga fjällmassivet Áhkka. Ordet Áhkka betyder gammal gumma, gift kvinna eller hustru, och har en mytologisk anknytning. Men för att krångla till det hela finns ett adjektiv med samma stavning som plötsligt betyder ”rikt bevuxen med gräs”, så riktigt tvärsäker kan man aldrig vara. Ordet jávrre har du säkert redan listat ut betyder sjö.
För att beskriva en sjö finns flera varianter. Jaure/jávrre, ávrre eller haure/hávrre. Det sistnämnda ordet används för större sjöar, exempelvis Virihaure som är områdets största, och enligt många också den vackraste. Sjön Kutjaure/Guvtjávrre är en något mindre sjö vars namn signalerar att här troligtvis finns öring. En luoppal är däremot en mindre tjärn eller någon typ av lugnvatten i en bäck.
Åter till älven Vuojatädno som rinner ut från Áhkkajávvre. Ädno betyder älv medan Vuojat är en beskrivning av ett simställe för renar.
På västra sidan av Padjelantaleden finns fjällen Boainotjåhkkå och Gasskastjåhkkå. Tjåhkkå betyder fjälltopp vilket är lätt att förväxla med jåhkå, som betyder bäck. Jågåsj är däremot en liten bäck. Gårttje är ett vattenfall och gårsså en djup bäckravin. Ordet gasskas är platsen mellan något, två berg eller två sjöar exempelvis.
Fjäll kan också ha olika benämningar. Förutom tjåhkkå, som betecknar en markant fjälltopp, betyder också orden vare/várre berg eller fjäll samt ordet oajve, som skvallrar om att det är ett huvudberg med rund kontur. En gájsse är däremot en spetsig brant fjälltopp och várásj ett litet berg. Det fullkomligt outtalbara namnet Sjnjuvtjudis – be gärna en ortsbo uttala det, lyssna och glöm sedan stavningen – är ett beskrivande namn på en långsmal topp med tvärt slut mot öster. Nulppe är en skoglös bergknalle medan huornnasj är ett sidoberg i förhållande till ett som är högre. Slutligen är njunjes en utskjutande berg- eller fjällutlöpare. Hängde du med?
Några andra ord som kan vara bra att känna till är orden giedde, som är en naturlig äng eller bovall, och ára som beskriver blockmark. Finns däremot ordet gieve med i namnet har du sankmark och gungfly att vänta, och finns ordet måskásj kan du vara på väg in i en återvändsdal.
Som du säkert redan har förstått är samiska ortnamn som beskriver natur och bebyggelse en djungel, men en spännande sådan. Se detta försök att reda ut eller trassla till begreppen som ett smakprov på vad du själv kan upptäcka, om du gör en djupdykning i de samiska ortnamnen på egen hand. Här är boken ”Samiska ortnamn vid vägar och färdleder i Lule lappmark” av Olavi Korhonen och Hans Anderson en liten guldgruva.
Under tiden, håll ögonen öppna på din färd och jämför gärna det du ser med kartnamnen på din väg längs Padjelantaleden.
Mycket nöje!
Text: Iréne Lundström
